Doktorsavhandlingens struktur och kriterier

En sammanläggningsavhandling består av referentgranskade vetenskapliga artiklar som har publicerats eller manuskript som har godkänts för publicering samt ett sammandrag av dessa. En monografi är en doktorsavhandling som är en sammanhängande, självständigt skriven vetenskaplig framställning som grundar sig på forskning och som inte har publicerats tidigare. Som doktorsavhandling kan i undantagsfall godkännas även andra arbeten som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier och där författarens självständiga andel kan påvisas.

Oavsett vilken form som valts ska avhandlingen alltid innehålla ny vetenskaplig kunskap. I doktorsavhandlingen visar disputanden att hen har förmåga att tänka kritiskt och har grundlig förtrogenhet med sitt vetenskapsområde samt att hen behärskar centrala forskningsmetoder inom sitt vetenskapsområde och kan tillämpa dem. De forskningsresultat som presenteras i doktorsavhandlingen ska vara underbyggda, vetenskapligt övertygande och forskningsetiskt hållbara. Vid fakulteterna bedöms doktorsavhandlingarna enligt enhetliga, på förhand angivna kriterier. Det är bra om både du och din/dina handledare bekantar er med kriterierna genast i början.

Det är viktigt att du noggrant avgränsar ämnet för doktorsavhandlingen för att arbetsmängden inte ska bli alltför stor. Doktorsexamen är bara det första steget på din forskarbana, och det är inte meningen att den ska bli ett evighetsprojekt. Avgränsa i samråd med din handledare ämnet och innehållet så att du kan bli klar med doktorsavhandlingen och din doktorsexamen på ungefär fyra år om du studerar på heltid.

En doktorsavhandling innehåller alltid ett 1–2 sidor långt sammandrag (abstract). Sammandraget ska innehålla målsättningarna eller frågeställningarna och beskriva de viktigaste forskningsmetoder som du använt, de viktigaste forskningsresultaten och dina slutledningar på basis av dem.

En sammanläggningsavhandling (artikelavhandling) består av vetenskapliga, publicerade artiklar som behandlar samma problemkomplex samt ett sammandrag av dem.

Sammandraget utgör sammanläggningsavhandlingens kärna. I sammandraget presenteras forskningens bakgrund och mål, metoder och material, resultat, analys kring resultaten och slutledningar. Det är viktigt att sammandraget bildar en balanserad helhet som grundar sig både på artiklarna i avhandlingen och på litteraturen. Den rekommenderade längden på sammandraget varierar vid fakulteterna. Bekanta dig med närmare instruktioner från din fakultet innan du skriver sammandraget. För tips om hur du skriver ett bra sammandrag, rekommenderar vi t.ex. den här bloggen av forskare från Tampere universitet.

Artiklarna i en sammanläggningsavhandling har i regel publicerats eller godkänts för publicering. Till sammanläggningsavhandlingen kan utöver dessa också fogas artiklar som ännu inte har godkänts för publicering. Förhandsgranskarna fäster då särskild vikt vid dessa artiklar som ännu inte har referentgranskats. En typisk sammanläggningsavhandling innehåller 3–5 vetenskapliga artiklar utöver sammandraget. Hur många artiklar som krävs beror på hur omfattande de är, deras vetenskapliga relevans och kvalitet, i vilket forum de har publicerats samt disputandens andel om doktorsavhandlingen innehåller sampublikationer. Bekanta dig redan i början med din fakultets instruktioner om sammanläggningsavhandlingar också till denna del.

En sammanläggningsavhandling kan innehålla publicerade artiklar som är författade av flera personer. Inom vissa vetenskapsområden är sampublikationer snarare regel än undantag. Om du inkluderar sampublikationer i din doktorsavhandling ska du tydligt kunna påvisa din andel av arbetet. Tillsammans med din handledare ska du skriva en fritt formulerad redogörelse för din andel i var och en av sampublikationerna. Det är en stark rekommendation (och vid vissa fakulteter en regel) att du låter de övriga artikelförfattarna godkänna din redogörelse.

Den rekommenderade omfattningen av en monografiavhandling är i regel högst 250 sidor, utan bilagor. En monografi är en avhandling som aldrig publicerats tidigare. Men författaren till en monografiavhandling behöver inte panta på sina fynd i ett kassaskåp ända till disputationen. Under arbetet med monografiavhandlingen kan författaren nämligen publicera artiklar som anknyter till temat för doktorsavhandlingen och sedan hänvisa till dem i sin doktorsavhandling enligt normal hänvisningspraxis.

Vid vissa fakulteter kan också ett arbete som har en annan form än en monografiavhandling eller en sammanläggningsavhandling godkännas som doktorsavhandling, om arbetet i övrigt uppfyller de vetenskapliga kriterierna för en doktorsavhandling. Beslut om sådana doktorsavhandlingars struktur och omfattning fattas av fakultetsrådet för den berörda fakulteten på framställning av doktorandprogrammet. Alla doktorsavhandlingar är emellertid i regel monografiavhandlingar eller sammanläggningsavhandlingar. Det är mycket sällsynt att avvikande former godkänns som doktorsavhandlingar vid Helsingfors universitet.

Närmare information om bedömningskriterierna för doktorsavhandlingar och fakultet-spesifika anvisningarna gällande sammanläggningsavhandlingar hittar du på din hemfakultets webbsidor:

• Bio- och miljövetenskapliga fakulteten
• Farmaceutiska fakulteten
• Veterinärmedicinska fakulteten
• Humanistiska fakulteten
• Pedagogiska fakulteten
• Medicinska fakulteten
• Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
• Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
• Juridiska fakulteten
• Teologiska fakulteten
• Statsvetenskapliga fakulteten