Till stöd för studierna

Förmåga att läsa, skriva, lyssna, anteckna, uppträda och interagera kan räknas som studiefärdigheter. Det är också viktigt att kunna planera och schemalägga sina studier, bygga upp sin egen motivation, hantera jobbiga tankar och känslor som uppstår under studierna, och förena studierna med det övriga livet.

Om du vill utveckla dina egna studiefärdigheter kan du läsa vidare:

• UniHow-responssystemet och HowULearn-enkätsvaren
• Webbplatsen Opiskelukyky
• Guiden Få ut mera av studierna

Universitetsstudier är rätt självständiga, och det händer ofta att man har problem med att ställa upp lämpliga mål och göra upp planer och tidtabeller som passar en själv. I början av studierna finns det gott om hjälp att få med att planera studierna, t.ex. modellscheman, tutorgrupper och ISP-träffar. Dessutom träffar man studiekompisar på gemensamma kurser och kan få tips och råd av dem. Men allteftersom studierna framskrider minskar stödet från andra när var och en väljer sin egen studieväg och studierna blir självständigare. Till exempel arbetet med kandidat- och pro gradu-avhandlingen förutsätter redan en hel del självständig planering och schemaläggning.

Studierna är en del av livet och studerandes livssituationer varierar. Att planera och schemalägga studierna är inte samma sak för en som studerar på heltid som det är för en som jobbar heltid, har små barn eller brottas med egen eller en anhörigs ohälsa. Även om arbete och familj inte nödvändigtvis är hinder för studierna är de faktorer som måste beaktas när man ställer upp mål och gör tidtabeller så att inte arbetsbördan blir för tung.

• Uppskatta hur mycket tid du kan lägga ner på studier innan du börjar planera.
• Som en utgångspunkt kan du ha att en studiepoäng motsvarar 27 timmars arbete.
• Pröva dig aktivt fram till ett sådant sätt att planera som passar dig – planer är till för att underlätta, inte för att orsaka skuldkänslor och öka stressen.
• Prioritera: Rangordna kurser och annat program och börja från det viktigaste när du lägger upp ditt schema. Då kan du senare avstå från det som är mindre viktigt om du märker att det finns för mycket att göra.
• Välj kurser med varierande prestationssätt för att undvika att alla litteraturtentamina och övningsarbeten hopar sig till samma veckor.
• Planera och schemalägg också ditt självständiga arbete.
• Spjälk upp långa uppgifter i så konkreta delmål som möjligt (läs om x i boken y, skriv upp några preliminära tankar om ämnet z för essän).
• Skriv upp din plan i en kalender och/eller gör upp arbetslistor.
• Följ med din egen tidsanvändning innan och efter att du gör planen. Då blir den så realistisk som möjligt och du kan bearbeta den vid behov.

Studiemotivationen byggs oftast upp av många olika bakgrundsfaktorer. T.ex. kan en kurs vara intressant och uppmuntra lärandet, eller så strävar man kanske efter att få studiepoäng och goda vitsord. Motivation kan också uppstå som en följd av att man har trevliga studiekompisar och en vilja att vara läraren till lags. Kursen är också en del av en större studiehelhet och examen. Studierna motiveras alltså samtidigt av flera mål, både kortsiktiga och långsiktiga. Motivation är alltså inte ett statiskt tillstånd, utan en föränderlig kraft som är i växelverkan med sin omgivning och som du själv aktivt kan bygga upp.

Under studierna behövs många slags mål och motiv. Ibland måste man bara prestera. Varje examen innehåller obligatoriska moment och sådant som inte intresserar en personligen. Men att slutföra sin examen bara genom att prestera och samla studiepoäng är både oskäligt arbetsamt och tungt. För att ens lärande ska vara av god kvalitet behövs det intresse och vilja att lära sig. För att du ska kunna växa till en expert i din bransch är det viktigt att du utvecklar en personlig relation till ditt ämne och ett personligt intresse för det du ska lära dig, annars blir din kompetens lidande och ditt arbete glädjelöst.

Reflektera över dina egna motiv: varför studerar jag, vad är viktigt för mig, vad strävar jag efter, vart är jag på väg?

• Fundera varför ditt område är värt att studera. Vilka andra alternativ skulle du ha? Hur känns tanken om ett eventuellt karriärbyte?
• Bygg upp en mångsidig läsordning där åtminstone en kurs intresserar dig.
• Försök hitta intressanta sidor hos kurserna: om innehållet inte är intressant kan du t.ex. utöka dina studiefärdigheter eller pröva nya studiemetoder.
• Diskutera med dina studiekompisar, motivera varandra och arbeta tillsammans.
• Motivation måste byggas upp, den uppstår inte av sig själv – försök hitta metoder att locka dig själv till att studera.
• En för stor arbetsbörda och stress är vanliga orsaker till tynande intresse och motivation. Ge alltså lärandet tid.
• Kom ihåg att livet också är annat än studier.
• Vänd dig till Karriärservicen vid universitetet för karriärvägledning.

Varför dröjer det alltid så länge för mig att börja läsa? Varför gör jag allting i sista minuten? Varför får jag inte gjort det jag har planerat?

Dessa är bekanta frågor för de flesta i något skede av studierna. Om du har svårt att påbörja en uppgift eller skjuter upp den handlar det ofta om oföretagsamhet, även kallat uppskjutarbeteende eller prokrastinering. Definitionen på prokrastinering innehåller två viktiga villkor: för det första ska det ligga i ens eget intresse att göra en viss uppgift just nu – det ska alltså göra mera skada än nytta att senarelägga och söla, för det andra ska det vara realistiskt att kunna göra uppgiften just nu. Ibland kan det vara ändamålsenligt att skjuta upp en uppgift till senare, t.ex. om man helt enkelt har för mycket att göra och för lite tid och resurser.

Det kan ligga många beteende- och tankemönster, föreställningar och känslor bakom oföretagsamheten. De kan hänga ihop med en viss uppgift eller komma till uttryck på många olika plan i studierna och livet. Genom att undvika en svår uppgift slipper man de otrevliga tankarna och känslorna en stund; därför är det så frestande. Problemet är självklart att arbetet då skjuts upp eller blir ogjort, och en dålig vana kan uppstå.

Knep för att motarbeta undvikande

• Stanna upp och öva dig att känna igen, uthärda och acceptera dina otrevliga tankar och känslor samt dina egna undvikande beteenden.
• Gör själva uppgiften så lockande, realistisk, tydlig och konkret som möjligt.
• Spjälk upp större uppgifter i små konkreta delar och sätt tidsgränser till exempel med hjälp av Pomodoro-tekniken (exempel på Pomodoro-appar: myTomatoes, TomatoTimer).

Att studera är studerandens arbete, och det kan ibland kännas mycket stressigt. Stress som hålls inom rimliga gränser håller oss i gång. En större belastning är också ok, om den är kortvarig och det finns tillräckligt med tid och sätt att återhämta sig. Det är också bra att komma ihåg att det är saker som är viktiga och betydelsefulla för en själv som orsakar stress. Men ibland kan man vara stressad under en längre tid och då är det viktigt att stanna upp och fundera över läget och olika möjligheter att minska belastningen.

Stress handlar inte enbart om den absoluta storleken på arbetsbördan, utan också om huruvida det känns som att kraven överskrider det du kan prestera vid en viss tidpunkt och i en viss livssituation. Det kan hända att du har för mycket att göra i förhållande till den tid som står till buds och/eller att dina mål är orimliga. Men det kan också handla om att arbetsmängden är rimlig men du inte riktigt får till det. Kroppen kan vara kraftlös, du kan känna dig lamslagen. Det kanske känns som att tiden och dina egna resurser inte räcker till, eller så känns det som att du hela tiden är på fel ställe och gör fel saker.

Sätt att minska studiestressen

• Stanna upp och reflektera över dina värderingar, motiv och mål: gör jag de saker som är viktiga för mig personligen?
• Sköt om dig, håll fast vid dina hobbyer och din fritid!
• Prioritera med hjälp av listor på det som du ska göra och det som du inte behöver göra: vad är viktigt och aktuellt just nu, vad kan du göra senare och vad kan du helt och hållet skippa?
• Sätt upp realistiska mål som passar din egen livssituation.
• Spjälk upp stora uppgifter i mindre delmål.
• Gör upp tidtabeller och planer som passar just dig.
• Testa nya studiemetoder.
• Studera på biblioteket i stället för att göra det hemma.
• Studera tillsammans med andra.
• Sätt upp arbetstider och skapa studierutiner.

Pröva de här:

• Webbplatsen Oivamieli: övningar
• Webbplatsen Itsemyötätunto (självmedkänsla) (på finska)
• SHVS:s webbkurser i mentalt välmående (på finska)

Avhandlingar är rätt arbetskrävande projekt både tidsmässigt och till omfånget. De kräver självständig planering, schemaläggning och självdisciplin. Man kan ha vissa tankar om och förväntningar på hur arbetet med att skriva avhandling borde gå till eller kännas – och alltid är det inte så realistiskt. Skrivandet framskrider i allmänhet inte lineärt, arbetet är fullt med små beslut och en bra text behöver skrivas om många gånger. Därför finns det ofta osäkerhetskänslor kopplade till arbetet. Tröskeln att be handledarna om hjälp kan ibland kännas hög. Dessutom skrivs examensarbeten ofta i slutet av studierna, och studeranden kan redan vara i full färd med att tänka på livet som följer på examen. Det är alltså inte överraskande att oföretagsamhet och prestationsångest är allmänna fenomen i avhandlingsarbetet.

Hur ska jag få arbetet med kandidatavhandlingen/gradun att löpa bättre?

• Bli inte ensam med ditt arbete, be om hjälp och respons av din handledare.
• Sök kamratstöd hos andra studerande: ni kan ge tips och respons till varandra och arbeta tillsammans.
• Ta reda på hurdant extra stöd du kan få inom ditt eget utbildningsprogram.
• Delta i Språkcentrums gradukurs.
• Anmäl dig till studiepsykologernas skrivkrampsgrupp.
• Läs handböcker om att skriva en gradu.

Prova Gradutakuu (på finska).

Inlärningssvårigheter kan hänga ihop med många slags problem, störningar, sjukdomar och skador, fysiska eller psykiska. Om du har inlärningssvårigheter kan du få hjälp av individuella arrangemang. Läs igenom anvisningen Individuella arrangemang stöder studerande om du upplever att du behöver individuella arrangemang på grund av inlärningssvårigheter, sjukdom eller funktionsnedsättning. Om du har utmaningar med att lära dig främmande språk kan du söka till språkcentrums kurser som ordnas särskilt med tanke på studerande med särskilda behov. Bekanta dig med språkcentrums alternativ.

En del inlärningssvårigheter kan hänga ihop med en viss livssituation medan andra svårigheter kan ha funnits där under hela ditt liv. Nästan alla lider tidvis av svårigheter att koncentrera sig och symtomen förstärks av stress, depression och trötthet. Däremot börjar symtomen på egentlig ADHD alltid redan i barndomen i form av upprepade koncentrationssvårigheter och/eller impulsivitet och hyperaktivitet. I vuxen ålder kan symtomen kvarstå, försvinna, bli lindrigare eller ändra form. Till ADHD hör ofta nedsatta exekutiva funktioner, och då kan det vara utmanande att planera, genomföra och utvärdera de egna handlingarna. Man kan lära sig att bemästra koncentrationssvårigheterna med hjälp av ihärdig övning och genom att lära sig nya handlingssätt.

Lässvårigheter (dyslexi) innebär långsam läsning och/eller inkorrekt ordigenkänning. När det gäller finska språket handlar det ofta om att läsa långsamt, vilket kan minska motivationen att läsa till stora tenter. För vissa personer med dyslexi kan det också vara svårt att lära sig främmande språk. Det är bra att beakta sin dyslexi när man schemalägger studierna, och vid behov kan man ansöka om rättighet till individuella arrangemang.

Gemensamt för personer med autismspektrumtillstånd är vissa svårigheter med social interaktion. En diagnos kan man få om man har haft symptom hela sitt liv. Men det är möjligt att symptomen börjar ha en negativ inverkan på livet och funktionsförmågan först under universitetsstudierna då det krävs att man blir mer självständig och självgående, kan greppa omfattande helheter och tillämpa sina kunskaper. Det är också upp till en själv att knyta sociala kontakter vid universitetet, vilket det kräver att man själv är aktiv. För många med autismspektrumstillstånd kan det vara en utmaning att bo självständigt och hantera vardagsproblem, och det kan bli ett stressmoment som också påverkar studierna.

Stöd för inlärningssvårigheter

• Oppimisvaikeus.fi (på finska)
• Studerande med annorlunda inlärningssätt vid HU (på finska)
• Karriärberättelser (på finska)
• Helsingin seudun erilaiset oppijat (på finska)
• Virta & Salakari (2018): ADHD-aikuisen selviytymisopas 2.0
• ADHD-förbundet
• Suomen ADHD-aikuiset (på finska)

Scenskräck är väldigt vanligt och normalt. Universitetsmiljön kan ytterligare förvärra stressen och skapa föreställningar om hurdan en presentation borde vara eller hur en talare borde se ut. Många studerande spänner sig också inför tenter och räkneövningar eller för gruppsituationer där de ska uttrycka sina egna åsikter.

En viss nervositet är nyttig om den hålls inom rimliga gränser: den gör en alert och hjälper en fokusera på det väsentliga. Men ibland är nervositeten så stark att den gör det svårt att fungera: kroppen och psyket reagerar som i en farosituation och fokus är på att hantera läget och på kroppens otrevliga reaktioner.

Man behöver inte sluta vara nervös för studier och prestationer, men det gäller att lära sig leva med nervositeten. Om du spänner dig i många olika slags situationer och det har fått dig att undvika många saker också utanför studierna är det bra att ta upp det med hälsovården.

Hur ska jag hantera min nervositet?

• Bekanta dig med nervositet som fenomen. Notera att också andra spänner sig.
• Bekanta dig med din egen nervositet och försök hitta sätt som lämpar sig för att minska den.
• Att uppträda och interagera är färdigheter, och färdigheter kan man utveckla. Sök dig alltså så småningom till situationer där du kan öva dig i att uppträda och interagera.
• Ta små steg i taget och försök hitta lagom utmanande situationer där du kan öva dig.
• Delta på kurser i muntlig kommunikation avsedda för studerande med scenskräck.
• Sök dig till språkcentrums kurser som ordnas särskilt med tanke på studerande med särskilda behov. Bekanta dig med vad språkcentrum erbjuder.
• Sök dig till SHVS stödgrupp för personer med scenskräck.

Pröva de här om du spänner dig så mycket att det påverkar studierna:

• SHVS: guide om spänningsproblem (pdf, på finska)
• En podcast om spänningen med en studiepsykolog och en talkommunikationslärare (på finska)