Vanliga frågor till studiepsykologer

I vilka slags ärenden kan jag kontakta studiepsykologen?

Du kan kontakta studiepsykologen i alla slags problem som gäller studierna! Om du inte är säker på om din situation eller ditt ärende är ett fall för studiepsykologen – fråga dem! Tillsammans med studiepsykologen kan du fundera över var du bäst kan få hjälp och stöd.

Hurdana problem med studierna har universitetsstuderande?

Många studerande lider av studierelaterad stress eller trötthet, motivationsproblem, svårigheter med tidshantering eller studieplanering, de funderar över sitt yrkesval eller har problem med gradun eller kandidatavhandlingen. Universitetsstudierna ställer andra krav på studievanor och studieteknik än till exempel gymnasie- eller yrkeshögskolestudier. De här är vanliga skäl till att studerande tar kontakt med studiepsykologen. Vid sidan av dessa finns det många andra skäl till att studierna inte framskrider eller känns tunga: inlärningssvårigheter, svåra livssituationer, sjukdom, nervositet, arbetssätt som inte passar för universitetet, känslan av att ha fjärmats från universitetet eller brist på handledning/undervisning. Med studiepsykologen kan man också diskutera dessa saker och hur de påverkar studierna.

Vägledning i grupp eller individuellt?

Du kan välja vilketdera sättet du vill, det ena utesluter inte det andra. Från individuell vägledning kan du övergå till gruppvägledning eller tvärtom. Din studiepsykolog berättar mer om hur det går till. Fördelen med gruppvägledning är att du får kamratstöd av de andra. I gruppen kanske du märker att du inte är ensam med ditt problem, och du kan ha nytta av de andra deltagarnas förslag på hur problemen kan lösas och hur man kan hantera utmaningar i studierna. ”Det bästa med gruppen var att få nya synpunkter på psykologiska hinder som bromsade skrivandet och att märka att andra också hade liknande svårigheter. Mina krav på mig själv började bli mer realistiska.” ”Jag sökte mig till gruppvägledning eftersom jag alltid har känt att jag stressar mycket mer än alla andra. Jag är känslig och oroar mig ofta för allt möjligt, speciellt sådant som jag inte kan påverka. Det kändes som att jag var alldeles ensam med mina tankar. Men i gruppen kändes det genast tryggt att dela med sig av sina tankar. Gruppen var väldigt uppmuntrande och jag lärde mig mycket nytt om stress och stresshantering.”

Grupperna träffas fem gånger, och en träff tar två timmar. Man får alltså mer tid att behandla gruppens teman än man får i individuell vägledning. Om du är osäker på huruvida gruppvägledning passar dig kan du fråga mera av studiepsykologen som leder den gruppen. Ta kontakt per telefon eller e-post (kontaktinformationen finns på kontaktformuläret). Om du upplever att dina problem är komplicerade eller att de inte passar vägledningsgruppens teman, eller om du känner att det inte fungerar för dig att arbeta i grupp, är individuell vägledning ett lämpligare alternativ.

Hur går det till på studiepsykologens mottagning?

På studiepsykologens mottagning diskuterar man främst studierelaterade problem och saker som hör ihop med dem. Man kan också göra olika övningar, t.ex. skrivövningar, bokläsningsövningar, eller koncentrationsövningar. På den första träffen ligger fokus ofta på att kartlägga studerandens situation.

Varför tar det flera veckor efter kontakten tills man får en mottagningstid?

Till studiepsykologens arbete hör mycket annat än individuell vägledning, t.ex. gruppvägledning och kurser. Vanligtvis har studiepsykologen individuell vägledning två dagar i veckan, och tiderna går så snabbt åt att det kan ta några veckor innan man får en ledig tid. Köernas längd påverkas också av att många studerande vill ha vägledning på ett specifikt campus. Väljer man flera alternativa campus kan det gå snabbare att få en tid.

Kostar det att gå hos studiepsykologen?

Nej. Tjänsten är gratis för alla grundexamensstuderande och doktorander vid universitetet.

Jag har besökt studiepsykologen redan tidigare, kan jag komma på nytt?

Ja. Resurserna för studiepsykologernas tjänster tillåter fem besök per student, men studiepsykologerna försöker alltefter situationen vara flexibla och hjälpa studeranden komma framåt. Ibland är det befogat att träffa en studerande under flera läsårs tid. När du kontaktar studiepsykologen på nytt ska du berätta att du har besökt studiepsykologen tidigare. Om möjligt, och om du så önskar, kan du fortsätta arbeta med samma studiepsykolog som tidigare.

Vad är det för skillnad på SHVS psykolog och en studiepsykolog?

En viktig skillnad är att SHVS psykologer hör till den offentliga hälsovården och studiepsykologerna är anställda av universitetet. Studiepsykologer hjälper i första hand med problem som gäller studierna, medan SHVS psykologer hjälper med psykiska problem. Om du är osäker på hurdan hjälp du behöver ska du kontakta antingen studiepsykologen eller SHVS psykolog och beskriva din situation, så blir du dirigerad till rätt ställe. Ibland kan du ha nytta av att söka hjälp hos både studiepsykologen och SHVS. 

Jag misstänker att jag har läs- och skrivsvårigheter/ADHD/någon form av autismtillstånd. Kan jag kontakta studiepsykologen?

Ja, du kan besöka studiepsykologen och diskutera dina misstankar. Studiepsykologen utför inga undersökningar som leder till en diagnos på t.ex. läs- och skrivsvårigheter. Sådana undersökningar görs huvudsakligen inom den offentliga hälsovården. Men studiepsykologen kan hjälpa dig komma vidare: Ni kan tillsammans fundera på om det behövs närmare undersökningar och hur du kan klara dina studier bättre.

Jag såg studiepsykologen hålla en föreläsning tillsammans med en av mina lärare. Vågar jag berätta för studiepsykologen om brister i undervisningen/handledningen vid vår institution?

Ja. Studiepsykologen har tystnadsplikt, och berättar inte utan studerandens tillstånd något om studeranden för en utomstående. Studiepsykologerna samarbetar med universitetets anställda när det gäller utveckling av undervisningen och forskning, men de berättar inte för de anställda om sådant som gäller en enskild studerande.

Det känns som att jag inte längre kommer ihåg och lär mig saker lika bra som förr. Är det något fel på mitt minne?

Nästan alla människor har ibland en känsla av att deras minne inte fungerar tillräckligt bra. Lärandet och minnet påverkas av många olika faktorer, t.ex. motivation, energinivå, depression, studieteknik, studieförhållanden, studiernas innehåll, nervositet, stress och svåra livssituationer. Unga människor lider sällan av egentliga minnessjukdomar. Om du oroar dig kan du boka tid hos studiepsykologen för att diskutera varför du upplever att ditt minne inte fungerar tillräckligt bra.

Jag har inte lyckats få ihop tillräckligt många studiepoäng enligt FPA eller universitetet. Kan studiepsykologen hjälpa mig?

Med studiepsykologen kan du arbeta för att få studierna att löpa smidigare och kunna hantera effektivitetskraven. När det gäller formaliteterna, t.ex. att ansöka om tilläggstid eller redogöra för hur studierna framskrider, lönar det sig att vända sig till FPA eller studentservicen vid din fakultet.

Jag är fullkomligt oengagerad och orkar inte studera. Kan jag boka en tid till studiepsykologen?

Ja. Intresset för studierna kan försvinna hos var och en, och av många orsaker. Kontakta studiepsykologen så funderar vi tillsammans hur du kan komma vidare. Om ointresset och orkeslösheten har pågått i månader och gäller också annat än studierna, kan det vara skäl att också kontakta hälsovården, t.ex. SHVS.

Jag är doktorand. Kan jag boka tid för individuell vägledning hos studiepsykologen?

Ja, det kan du. Studiepsykologernas vägledning är från och med hösten 2021 tillgänglig även för doktorander. Vägledningen riktar sig särskilt till dem vars doktorsstudier finansieras med hjälp av enskilda forskningsbidrag eller annan extern finansiering. Om du är anställd vid universitetet kan du i första hand vända dig till företagshälsovården som också erbjuder psykologtjänster.

Tillbaka till sidan Studiepsykologernas tjänster